Ånger
Att alltid ångra sina beslut, nästan redan innan man tagit dem. Det är min lott i livet. Jag tycker tillvaron är bäst när den händer. När man inte planerat hur det ska bli, men samtidigt tycker jag inte om när dåliga saker händer, för det gör de med. Men så fort jag måste fatta beslut blir jag rädd. Spelar ingen roll hur litet och obetydligt det än må vara, det bidrar till ånger.
Egentligen inte så mycket över själva valet, utan det jag valde bort.
Nu omsatte jag precis mitt val i något fysiskt och valet kändes helt rätt. Mitt val betyder en bröllopsklänning. Tänk vad några minuter kan göra. Borta är mina reträttplaner, som oftast är mer genomtänkta än beslutsplanen och det känns bra. Konstigt det där med mej.
Jag ska gifta mig och det är ett val jag inte ångrar, eller ens har tvekat över. Det är det som är det fina med val som är rätt. Det finns inget "tänk om".
