fooltheworld

Så kom beskedet:

Cellgiftet skadar mer än vad det hjälper

Det är slut på behandlingarna

Det finns inget att göra

Cancern är obotlig

När min mamma berättade det för oss dog hon veckan efteråt.

And you, my father, there on the sad height,
Curse, bless me now with your fierce tears, I pray.
Do not go gentle into that good night.
Rage, rage against the dying of the light.

Jag har inte förstått det här än, eller i alla fall inte vad det innebär. Jag tänker att han kan ju leva länge ändå, men det är ju för att jag orkar inte ta tag i saker och ting. Jag orkar verkligen inte.

Efter att ha pratat med pappa, vilket var ett trevligt och emellanåt roligt samtal, så försökte jag titta på en film, en tecknad sådan. Det gick rätt bra men sen när filmen var slut så brast det för mig. Jag grät och grät och grät. Sen slutade jag med det och rykte upp mig, för att minuterna sedan sitta på golvet och gråta igen. Sen tänkte jag att här på golvet gör jag ingen nytta så jag började fixa med maten och efter ett tag så bröt jag ihop igen. Ja och så höll det på. Satt på toalettgolvet och grina när T kom hem och efter det så slutade jag. Tycker inte om att gråta när andra är i närheten. Så vi åt lite mat och gick och hyrde en tecknad film och åt choklad. Det  hjälpte lite, i alla fall för stunden.

Men herregud, jag är så arg! Jag är så förbannad och vansinnig. Skulle vilja slå sönder allt jag ser, skulle vilja banka mina nävar om och om igen in i en vägg tills mina knogar blev blodiga och väggen fick hål. Jag vet att det inte hjälper, men det är just det att ingenting hjälper. Jag känner mig utsatt för världens orättvisa och det gör mig så rasande. Jag vill bara skrika rätt ut åt den här jävla hjälplösheten som vi befinner oss i. Jag vill ha ihjäl den! Det låter sjukt, men jag är så jävla arg.

Det är väl mitt sätt att hantera det på, genom ilska. Men jag hatar att vad jag än gör så spelar det ingen roll. Om jag skriker förändrar det ingenting, om jag slår sönder nåt förändrar det ingenting, om jag gråter förändrar det ingenting, om jag pratar med någon förändrar det ingenting. Ingenting jag gör förändrar någonting, så det är klart att man inte orkar göra saker, för det spelar ingen roll om du gör det eller inte, för det förändrar ingenting! Det gör mig så förbannad, att vi alla tvingas stå bredvid och låta den här vidriga förbannelsen till sjukdom härja fritt. Helvete vad arg jag är!

Do not go gentle in to that good night

I tisdags var jag på toppen av världen, men min tur tog slut, även fast jag var så aktsam med att inte slösa med den.

Rage rage against the daying of the light.