fooltheworld

Malmö

Helgen efter vi hade sett Gud var det dags för nästa stora man i mitt liv. Denna gång packade vi väskorna för att använda upp min julklapp, vilket bestod i två biljetter till Bob Dylan!

I Malmö lät en av killens kompisar oss bo i hennes lägenhet, och det var helt perfekt. Lägenheten låg nära (dock inte på kvällen sen när jag hade skoskav, ont i knät och ville ha glass) och när vi kom hem efter en rätt sen kväll hade hon plockat fram sängkläder och madrasser. Så underbart av henne!

Men en sak i taget. Klockan 9 på lördagsmorgonen gick tåget ner mot Malmö. Denna gång hade vi valt att inte tömma garderoberna utan reste med något lättare packning. Väl framme i Malmö hade vi fått bra vägbeskrivning och hittade relativt lätt till kompisen. Det visade sig att hon bodde väldigt nära en som jag vet i Malmö, så jag hade därför inga större problem att hitta dit sen när vi var själva. Vi kom till lägenheten och hann hälsa lite snabbt på kompisen som dessvärre skulle iväg och jobba, men hon skickade iväg oss till ett socialistcafé (eller nåt liknande). På dörren står det att päls inte är välkommet. Tur att min skinnjacka inte är äkta. Stället var riktigt skönt, även om vi var rätt uttittade, vi stämde inte riktigt överrens med deras övriga klientel. Hade varit schyst med ett sånt ställe i Halmstad, nåt som inte passar in här i Stockholmswannabe staden.

Utanför fiket hände nåt underbart, det fanns en pussruta i Malmö också!!! Underbart. Jag gillar verkligen människor som gör pussrutor, det är så konstruktivt.

Jaja, sen gick vi vidare ner mot stan. Planen var att vi skulle gå förbi systembolaget och sen sitta och bira lite och lyssna på musik. Men eftersom vi inte ville släpa på spriten så valde vi att först gå lite på stan för att sen köpa spriten (någon som misstänker att nåt med den här idiotsäkra planen går fel). Vi driver runt på stan och jag hittar en fin klänning som jag köpte. När klockan är halv tre bestämmer vi oss för att gå hem, så vi kan börja förfesta lite. Det är då det börjar bli jobbigt. Det systembolag vi har på vägen hem är stängt! Klart det krävs en storstad för att systemet ska stänga tidigt. Så typiskt!

Så vi frågar efter hjälp och får en helt underbar vägbeskrivning. "Gå typ några kilometer ditåt" Hur ska vi hinna? Det är otänktbart att vi ska behöva nöja oss med att dricka folköl, vi är så mycket bättre än det (sen att jag satt och förfestade hela fredagen med folköl inför Dundertåget har inget med saken att göra). Så vi börjar gå så fort vi bara kan och när vi äntligen ser huset så blir det ett litet spontanjubel, men det varar inte länge för det är kö in till systembolaget! Vem fan kom på att det skulle var köer in till bolaget? Jag blir irriterad, det ska vara en storstad för att komma på en sån korkad idé. Men vi kommer in och vi får köpa våran öl och vårt vin.

Tillbaka i lägenheten så slappar vi lite och lyssnar på bra musik och bara myser. Sen kollar jag upp hur vi ska göra för att ta oss till Arenan där Dylan ska spela. Det verkar inte alls vara komplicerat, bara ett byte. Men när vi ska åka så finns inte den första bussen med på någon av de busshållplatserna vi är på. Typiskt tänker vi, men va fan vi kan ju gå till den andra, där bytet skulle vara. Så vi går och går. Killen lyckas föreviga en falafelkiosk, så han är nöjd. Så kommer vi fram till Värnhemstorget, där man skulle byta buss, tror ni bussjäveln går därifrån? Nej det gör den inte. Panik utbryter, eftersom vi inte har så mycket tid på oss. I panik börjar vi ringa efter taxis och alla svarar att de inte har tid med oss. Vad fan är det för fel på Malmö, tänker jag och gör planer att jämna stan längs med marken.

Till slut så kommer det en taxi och tar oss till Dylan. Vi kommer fram precis lagom i tid och det visar sig att min biljetter var goda för en parkettplats!!! Konserten är riktigt bra. Dylan spelar några gamla klassiker i ny tappning, men när han tar fram munspelet är det så underbart. Jag börjar till och med gråta vid ett tillfälle för det är så fint.

När konserten är slut så inser vi att Malmö arena verkligen är ett jävla skitställe när man ska ta sig därifrån. Det är helt omöjligt och det kommer inga bussar och alla taxis blir tagna direkt. För att göra vistelsen mitt ute i ingenting bättre så börjar det regna. Så vi väntar och väntar och väntar och till slut kommer äntligen bussarna, men de blir ju så fulla, så det dröjer ett bra tag innan vi äntligen kommer därifrån. På bussen in till stan är jag så trött och funderar på om jag ska gå hem och sova, medans killen och hans kompis går och dansar. Men efter att ha fått i mig mat så känner jag mig fit for fight igen och det blir dans på KB hela kvällen. En riktigt kul kväll!

Dagen efter får vi en hur god frukost som helst serverad, innan det är dags för oss att bege oss hemåt. Det är en helt underbar dag i Malmö, med solen som skiner och det är riktigt skönt. På tåget hem somnar killen så jag roar mig med att ta kort på honom som jag sedan skickar till hans mobil för att få uppmärksamhet. Min mognadsutveckling har verkligen stannat.

Så för att summera helgen:

Kattallergi, pussruta, vänstercafe, han, jag, Dylan, värdelös kollektivtrafik, skit taxis, systembolag, musik, dans, ny klänning, sol, sova nära på en 90cm madrass, familjebiljett, kärlek.